Skogen och klimatet - en podd från Skog och trä vid Linnéuniversitetet

Framtidens plantor

I detta avsnitt samtalar vi om val av trädslag och att föryngra med rätt trädslag på rätt plats för att möta framtida klimat. Vi tar del av aktuell förädlingsforskning och framtida plantproduktion av Michael Wallberg som arbetar på Södra skogsplantor. I samtalet utgår vi från vår plantträff där Michael och Görgen Gustafsson, Sydplantor, deltog.
Vi talar också om artrikedomen på ett kalhygge och varför det blir så.
Vi som spelat in avsnittet om framtidens plantor är Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Ska vi i stället för gran välja tall, björk, ek, hybridlärk, douglasgran, turkisk hassel, valnöt eller tulpanträd? Kommer traditionell plantförädling klara av att leverera rätt plantor eller blir det somatisk embryogenes, SE-plantor, som blir lösningen för att möta framtida klimat?

Naturrestaurering i teori och praktik

I detta avsnitt samtalar vi om naturrestaurering. Vi utgår från erfarenheter och diskussioner från kursen Restaurering av naturmiljöer – teori och praktik som ges på Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar. En kurs som formats av Claes-Göran Alriksson och Per-Olof Johansson på önskemål från studenter som läser Skogskandidatprogrammet eller som fristående kurs på Hållbart familjeskogsbruk.
Naturrestaurering är: Vi skapar något vi tycker om och som är bra, ”Själsligt är naturrestaurering bra”.
Det är lätt att säga att naturen ska restaureras. Men frågorna tornar upp sig då det blir till praktik:  Till vad? Till vem? Av vem? Vad är målet? Vad händer sedan? Hur ska det skötas? Hur mycket tid? Vem ska betala? Det visar sig att diskussionerna utifrån teori, praktik och med myndigheter är viktiga för att kunna fatta kloka beslut. Det finns många gånger ett samband för skogsägaren mellan restaurering och estetik. Det ska vara vackert nära gården, samtidigt vill man lyfta fram andra värden. Restaurering handlar också om vattnet i landskapet. Att välja rätt trädslag och vägtrumma utmed skogens vattensystem och att om möjligt fördröja vattnets väg till havet. Vi som spelat in avsnittet om naturrestaurering är Claes-Göran Alriksson, Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll.

Marklära - Varför blir det så bördigt?

I detta avsnitt samtalar vi om ”grunden” för all odling. Vi samtalar med geologen, biologen, kemisten, musikern och läraren på Linnéuniversitetet Claes-Göran Alriksson om marklära. I alla tider har den jordbrukande människan varit duktig på att läsa av marken och dess flora för att lyckas med sin odling. I skogsbruket leder denna kunskap fram till det vi benämner ståndortsanpassning: Att välja rätt trädslag till rätt plats. Du får också reda på vilken bergart som lagrat enorma mängder med koldioxid från atmosfären.
Vi som spelat in avsnittet om marklära är Claes-Göran Alriksson, Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Vi försöker sammanfatta berggrundens uppkomst, mineralogi och viktiga kemiska ämnen. Men också den största landskapsarkitekten inlandsisens direkta eller indirekta danande av jordarterna som ligger ovanpå berggrunden. Vi talar också om betydelsen av jorddjupets mäktighet och vattnets rörelse i landskapet som är av avgörande betydelse för växtlighetens sammansättning.

Möt framtiden på skogsmässan Elmia Wood

Gilla inte läget - Gilla att förändra läget.
Om vi vill förändra läget krävs utbildning, bildning, forskning och gemensam glädje att träffa likasinnade och att lära och pröva nytt.
I detta avsnitt besöker vi skogsmässan Elmia Wood som genomförs i skogarna söder om Jönköping. Mässan riktar sig till hela skogsbranschen- från det småskaliga familjeskogsbruket till den storskaliga industrin. På mässan möts skogsägare, tjänstemän, entreprenörer, innovatörer, forskare och svenska och internationella besökare. Årets mässa hade 27 000 besökare.
Vi som samtalar i detta poddavsnitt är Hanna Nero, Åke Carlsson, Elin Varde och Harald Säll. Vi berättar om Linnéuniversitetets skogliga utbildningar och hur det är att läsa en treårig skoglig distansutbildning. Vi pratar också om att pröva nya arter och hur trevligt det kan vara att byta plantor med varandra. Att det är bra att veta vilken mark och ståndort man väljer för att lyckas med planteringen. Vi talar också om vikten att introducera barn och barnbarn i brukandet av skogen. Avslutningsvis diskuterar vi om lämpliga ämnen för kommande avsnitt.

Tallföryngring och värdet av att träffas på skogliga exkursioner.

Att mötas i skogen, fika och få ta del av praktiska försök, samtala och diskutera om resultaten är både roligt och bildande. Vårkvällen den 6 maj 2025 träffades närmare 70 skogligt intresserade i skogarna i Attsjö strax öster om Växjö för att lära sig mer om hur man lyckas med sin tallföryngring.
I detta poddavsnitt samtalar Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll med Britt-Marie Börjesgård, Mats Blomberg och Per Hultqvist. Vi sammanfattar det vi hört och lärt oss om hur man lyckas bäst med tallföryngring på svårföryngrade marker. Vi har under exkursionskvällen lyssnat till Magnus Petersson, chef för skoglig utveckling på Södra och Bennie Johansson, rådgivare på Södra.
Följande frågor toga upp.
-Naturlig föryngring eller plantering?
-Med eller utan markberedning?
-Hägn, inget hägn eller viltrepelenter?
 
I samtalet lyfter vi frågor som berör tallföryngring och hur viktigt det är att välja rätt trädslag. Det ger också insikt om hur otroligt värdefullt och trevligt det är att träffas ute i skogen för att i den miljön diskutera och samtala om skogsbruk och andra frågor som berör skogen.

Rätt röjning ger stor skog med mångfald.

Med rätt röjning kan vi ofta anpassa skogarna så att de bättre klarar kommande decennier under 2000-talet.
 
 
I detta poddavsnitt samtalar vi med Ludvig Blixt som är skogsvårdsledare på Södra i Mönsterås skogsbruksområde eller som det numera heter Mönsterås medlemsteam. I sin tjänst arbetar Ludvig tillsammans med Södras rådgivare/inspektorer och med entreprenörerna som utför röjningar och planteringar. Vi som samtalar med Ludvig om varför, när och hur man röjer är Hanna Nero, Elin Varde och Harald Säll.
 
Med röjning gynnas det som ska vara kvar. Röjningen i skogsbruket är en av de allra viktigaste åtgärderna för att skapa en sund och växtlig skog med många olika värden. För 40 år sedan kunde man få vitesföreläggande/böter om man i skogsbruket gynnade för mycket björk. I dag vill vi ha mer löv i våra skogar. Det förutsätter att vi ger olika arter möjlighet att etablera sig och växa vidare till stora träd. Vi talar i detta avsnitt om hur vi bäst skapar förutsättningar för artrikedom och därefter röjer fram skogar anpassade för den givna platsen. Vi talar också om vilka hjälpmedel som finns för att planera röjningen och hur man ser om det finns ett röjningsbehov. Vi lyfter också frågan om hur viktig röjningen är och att den verkligen blir utförd i rätt tid. Har du inga redskap kan du alltid brytröja en stund. Har du lite tid kan det räcka med brunnsröjning. Och om du inte hinner med att röja själv rekommenderar vi att du tar hjälp med röjningen.
 
Inspelat den 12 mars 2025.
 
 

Framtidens digitaliserade skogsbruk hjälper oss att möta klimatförändringarna.

Kan vi få och när i så fall får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid? 
I detta andra poddavsnitt om digitaliserat skogsbruk berättar Johan Fransson mer om den forskning som bedrivs inom området. Johan Fransson är professor i skogsbrukets digitalisering. Han är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll.
När får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  Det är många frågor som väcks då vi samtalar om den forskning som Linnéuniversitetet med flera bedriver i skogarna utanför Växjö. Hur går forskningen vidare med användning av AI-teknik i kombination med drönarbilder, laserskanning, hyperspektrala bilder, radarbilder och grunddata från koldioxidbalanser som fångat mängder med information i forskningsskogen utanför Växjö? Kan det här leda till att vi formar framtidens skogar för att bättre klara klimatförändringar liksom ökad biologisk mångfald, höjda sociala värden och större hänsyn till kultur och fornminnen? Att dessutom lägga på ytterligare skikt med ljudupptagningar med fågelkvitter gör bilden ännu mer intressant och fullständig. I ett förändrat klimat kan vi inte begära att naturen själv skall lösa bevarandet av alla värden och ekosystemtjänster vi förväntar oss ska finnas kvar på en viss plats. Vegetationszonerna flyttar sig 1,5 cm per minut viket gör det nödvändigt att binda så mycket koldioxid som möjligt över tid i skogarna och samtidigt lösa frågorna om bevarande av biologisk mångfald.

Skogsbrukets digitalisering

Hur kan olika former av fjärranalys hjälpa oss så att skogar och natur bättre klarar förändrat klimat?
I detta poddavsnitt samtalar vi med Johan Fransson som är professor i skogsbrukets digitalisering. Johan är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om  det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll.
Våra redan existerande laserdata insamlade från flygskanning och satelliter ger bra skogliga grunddata för trädens höjd och skogarnas volym och i viss mån hälsa. Görs dessa skanningar mer återkommande i kombination med verkligt uppmätta data från försöksytor och tillsammans med högupplösta drönarbilder kan stora förbättringar nås med modern AI-teknik. Vi kan då följa skogarnas årliga tillväxt och koldioxidinbindning samt olika typer av värden och skador på skogen. I ett framtida digitaliserat skogsbruk kan vi med drönare utrustade med olika sensorer skapa nya förutsättningar för ett hållbarare skogsbruk. Det kan ge större möjligheter att se trädens virkeskvalitet och kemiska sammansättning för bättre utnyttjande av träråvaran. Vi talar också om hur man med radar kan följa trädens torkstress och vatteninnehåll vid olika tidpunkter under året och dygnet.